Jag har varit ganska aktiv inom IT sedan början av 80-talet. Både som användare och i mina olika yrkesroller. Jag har programmerat, utbildat, projektlett, skrivit styrdokument, omvärldsbevakat, analyserat, webbutvecklat, riskkapitaliserat, IT-kommissionerat, standardiserat och seniorkonsultat. Med andra ord har jag lång och bred erfarenhet av IT.
Jag har också varit en nyfiken och tidvis avancerad användare av datorer. ZX81, ZX-Spectrum, Compis, ABC80, ABC800, IBM PC, XT, AT, 286, 486, osv. I modern tid har jag skapat webbar, skapat en virtuell flygklubb och byggt flygplatser och flygplan (MS Flight Simulator flera versioner), varit webbmaster, redigerat tusentals foton och flera videofilmer, skapat mallar, skrivit musik, fixat noter, hjälpt otaliga kollegor, släktingar och vänner med många praktiska problem, oftast användning, men även nätverk, datorbyggen etc.
Eftersom jag varit med om allt det där och liksom levt med IT mer eller mindre varje dag i snart 30 år blir jag inte särskilt lätt upphetsad och förvånad över nya saker. Jag har känt lite större entusiasm ett par gånger tidigare, dels när jag som kanske 14-åring byggde ihop vår första dator hemma, dels när Internet och WWW dök upp 1994. Men nu känns det så där pirrigt spännande igen. Tredje vågen. Sociala medier och de kommunikationsflöden som uppstår framförallt via twitter, bloggar och andra liknande verktyg.
Jag undrar varför jag blir så intresserad just nu. Jag har några aningar: Jag är en personlighetstyp som hellre skriver än pratar. Jag älskar att lära mig nya saker. Jag är egentligen ganska intresserad av människor och relationer och kommunikation mellan dem. Och sociala medier handlar mest om människor som kommunicerar och delar kunskap och åsikter etc. Dessutom är det nytt och utvecklas just nu jättefort. Kombinationen är för mig helt oemotståndlig.
Dessutom finns en skön långsiktighet i sociala medier - det handlar om kommunikation mellan människor och det kommer liksom alltid att finnas - precis som behovet av mat, vård, underhållning, musik etc...Därför känns det mer lockande att dyka ner i det området än i något som handlar om tex teknikbaserad effektivisering. Det har potential att göra större skillnad för oss människor och känns därmed mer spännande.
Det är mycket kvar - informationen (statusuppdateringarna, relationerna, kontakterna, konversationerna osv) kommer att behöva standardieras och frikopplas från själva tjänsterna. Jämför tex epost där man äger sin adress och sin post, men man kan välja hur man löser det rent tekniskt, och det går att mejla kors och tvärs mellan olika operatörer och tjänster - det fungerar.
Och bättre integration...
Och kombinationen sociala+semantiska...
Och mer mobilitet...
Och effekterna inom offentlig sektor...
Och så vidare...
SPÄNNANDE!
torsdag 22 oktober 2009
onsdag 21 oktober 2009
Under construction...
Det har runnit en del vatten under broarna sedan jag senast kollade min personlighetstyp enligt Myers Briggs. Fick anledning att göra ett kort test på Facebook idag.
Det blev som vanligt INTJ.
Enligt MB:
...För INTJ-typer är det därför viktigt att organisationen eller företaget är strukturerat och välorganiserat så att de inom dessa ramar kan arbeta självständigt med att omsätta idéer till konkreta handlingsplaner. Denna typ behöver kunna sitta isolerad i lugn och ro, så att det finns möjlighet till reflexion. Ofta hittar man INTJ-typer i jobb där de kan använda sin talang till att utveckla metoder och hitta förbättringar så att målet nås på ett smartare sätt. Oftast hittas de inom:
Själv brukar jag landa i beskrivningar liknande denna:
"Göra äkta nytta, jobba tillsammans med sådana som "ser mig", gärna komplexa/svåra sammanhang med mycket information och "lära nytt" hela tiden, gärna utbildningsliknande roll med kommunikation, gärna kreativa inslag, skriva, rita, webba etc, gärna tydliga mål och gärna långsiktigt. Leverera/bidra/hjälpa någon (person/organisation/mottagare) som verkligen behöver det jag skapat."
Sökandet fortsätter...
Det blev som vanligt INTJ.
Enligt MB:
- är jag en väldigt analytisk individ
- jobbar jag hellre ensam än i grupp
- är jag inte lika social som många andra
- tvekar jag inte för att leda om ingen annan tar initiativet
- är jag pragmatisk och logisk
- bryr jag mej inte om auktoriteter grundat i status, rang eller titel
- är jag oberoende i tanken, stark individualist och mycket kreativ
- jobbar jag bäst under mycket autonoma omständigheter
- har jag ett inneboende behov av att uttrycka mej själv
- är analyserande och formandet av omfattande teorier något av mina största styrkor
- är jag perfektionist
- besitter jag den ovanliga förmågan att kombinera föreställningar/fantasi med realitet vilket gör mej en bra planerare och systemskapare
...För INTJ-typer är det därför viktigt att organisationen eller företaget är strukturerat och välorganiserat så att de inom dessa ramar kan arbeta självständigt med att omsätta idéer till konkreta handlingsplaner. Denna typ behöver kunna sitta isolerad i lugn och ro, så att det finns möjlighet till reflexion. Ofta hittar man INTJ-typer i jobb där de kan använda sin talang till att utveckla metoder och hitta förbättringar så att målet nås på ett smartare sätt. Oftast hittas de inom:
- lagstiftning
- ingenjörsområdet
- arkitektur
- psykologi
- IT
- skribentverksamhet
- konst
- rådgivning
Själv brukar jag landa i beskrivningar liknande denna:
"Göra äkta nytta, jobba tillsammans med sådana som "ser mig", gärna komplexa/svåra sammanhang med mycket information och "lära nytt" hela tiden, gärna utbildningsliknande roll med kommunikation, gärna kreativa inslag, skriva, rita, webba etc, gärna tydliga mål och gärna långsiktigt. Leverera/bidra/hjälpa någon (person/organisation/mottagare) som verkligen behöver det jag skapat."
Sökandet fortsätter...
tisdag 20 oktober 2009
Omtumlande webbhistorisk vecka
Jag känner idag ungefär som jag gjorde 1994 när jag jobbade på Telub Inforum och via arbete med teknisk dokumentation och som lärare i SGML insåg vad HTML och WWW skulle komma att betyda för framtiden. Någon gång under hösten det året passerade Webcrawler en miljon indexerade webbsidor. Det var stort. Det var spännande att sitta i den lilla övernattningslägeneheten i Växjö och surfa och hitta än det ena än det andra på webben.
Den här veckan, och särskilt idag, har jag upplevt och insett mycket kring hur webben och webbteknik och informationshantering kommer att förändra hur vi människor och våra organisationer hanterar våra relationer och vår kommunikation.
Det handlar mycket mindre om teknik idag än det gjorde då. Netscape var stort på sin tid. Och när Google lanserades...ja ni vet. Nuförtiden kommer liknande steg mycket tätare och lättare - fler kan bidra med genialiskt utformade omvälvande byggklossar i vår växande gemensamma konstruktion.
Två konferenser har hållits under denna vecka, först "När tekniken förändrar politiken" anordnad av Fokus, och sedan "The Really Realtime Conference" fixad av Disruptive Media. Jag följde så mycket jag kunde via nätet - framförallt via Twitter mha TweetDeck (en programvara, eller app, som gör det lätt att följa twitter-flöden inom tex ett ämnesområde).
Det blev omtumlande.
Min starkaste upplevelse är att twitter fungerade som ett kitt mellan alla olika medverkande i sina olika roller. Arrangörerna gjorde reklam för sina konferenser långt i förväg genom att berätta vilka talare som tackat ja och hur programmet växte fram etc. Men framförallt var twitter centralt för att göra konferenserna så lyckade och intressanta.
Det gick bra att följa huvudbudskapen i presentationerna genom att läsa tweets (skrivna twitter-inlägg) i tex TweetDeck. Självklart är en förutsättning att man följer sådana som sitter i publiken och twittrar. Jag hade väl ägnat ett par månader åt att "komma ikapp" efter min långa hemmaperiod som hemmapappa (vill inte kalla det pappaledig, för man är inte ledig när man tar hand om småbarn). Därför hade jag ett femtiotal mycket aktiva twittrare på min follow-lista.
När konferensen delade upp sig i flera spår spred twittrarna ut sig och jag kunde fortsätta att följa alla spåren. Twitter fungerade alltså utmärkt som konferensrapporteringssystem. Direktsänt.
Dessa twittrare på plats letade också efter varandra för att få chansen att träffas öga mot öga. Det gjordes också via twitter. "Var sitter du? Jag sitter på tredje raden bakifrån - ja nu ser jag dig!". Ungefär så kunde det twittras.
Någon fick problem med det trådlösa nätverket (WLAN) på konferensplatsen och twittrade en fråga rakt ut i luften (rätt hashtag är en förutsättning för att nå de som för tillfället fokuserar sitt twittrande på detta ämne - #tekpol resp. #realconf var hashtagggarna för konferenserna). Arrangörerna svarade omgående med rätt nätnamn, login och lösenord och kanske annan teknisk info nödvändig för en bra uppkoppling.
Men bäst av allt var att följa twittrarnas, både de på plats och de som följde med via nätet, associationer och referenser till bloggar, tidningsartiklar, tidigare konferenser, presentationsmaterial etc - allt via twitter i form av bilder, länkar, korta minnen etc...
Sammantaget ett improviserat sammelsurium av informationsfragment som likt en flod ringlar sig fram, ibland smal, ibland bredare. Men jag upplevde detta som mycket positivt. Jag hade inga problem att följa med trots blandningen av ämnen, nivåer etc. Det är ju så vi människor är, olika. Och därför tror jag att det känns så naturligt att ta del av ett sådant massivt och ostrukturerat informationsflöde som twitter medger. För att vi kommunicerar så i vanliga fall också.
Förutom att det har varit positivt omtumlande och insiktsfullt lärorikt att vara med och använda twitter på det här sättet har det givetvis sagts mycket kloka saker av både talare och åhörare om själva ämnena. Men det känns just nu när jag skriver av mig lite som en aning sekundärt. Det viktigaste för mig just nu är insikten om att detta fungerar och att det finns en mycket stark kraft i det som jag har svårt att sätta fingret på men som känns som något som kommer att bli mycket betydelsefullt för oss alla under lång tid.
Och som vanligt när man haft någon omtumlande upplevelse vill man att andra ska få uppleva det också. Min uppmaning blir därför: testa twitter nu!
Du kan ju börja här så hjälps vi åt att utforska vidare:
http://twitter.com/PerHjerten
Gonatt!/Per
Den här veckan, och särskilt idag, har jag upplevt och insett mycket kring hur webben och webbteknik och informationshantering kommer att förändra hur vi människor och våra organisationer hanterar våra relationer och vår kommunikation.
Det handlar mycket mindre om teknik idag än det gjorde då. Netscape var stort på sin tid. Och när Google lanserades...ja ni vet. Nuförtiden kommer liknande steg mycket tätare och lättare - fler kan bidra med genialiskt utformade omvälvande byggklossar i vår växande gemensamma konstruktion.
Två konferenser har hållits under denna vecka, först "När tekniken förändrar politiken" anordnad av Fokus, och sedan "The Really Realtime Conference" fixad av Disruptive Media. Jag följde så mycket jag kunde via nätet - framförallt via Twitter mha TweetDeck (en programvara, eller app, som gör det lätt att följa twitter-flöden inom tex ett ämnesområde).
Det blev omtumlande.
Min starkaste upplevelse är att twitter fungerade som ett kitt mellan alla olika medverkande i sina olika roller. Arrangörerna gjorde reklam för sina konferenser långt i förväg genom att berätta vilka talare som tackat ja och hur programmet växte fram etc. Men framförallt var twitter centralt för att göra konferenserna så lyckade och intressanta.
Det gick bra att följa huvudbudskapen i presentationerna genom att läsa tweets (skrivna twitter-inlägg) i tex TweetDeck. Självklart är en förutsättning att man följer sådana som sitter i publiken och twittrar. Jag hade väl ägnat ett par månader åt att "komma ikapp" efter min långa hemmaperiod som hemmapappa (vill inte kalla det pappaledig, för man är inte ledig när man tar hand om småbarn). Därför hade jag ett femtiotal mycket aktiva twittrare på min follow-lista.
När konferensen delade upp sig i flera spår spred twittrarna ut sig och jag kunde fortsätta att följa alla spåren. Twitter fungerade alltså utmärkt som konferensrapporteringssystem. Direktsänt.
Dessa twittrare på plats letade också efter varandra för att få chansen att träffas öga mot öga. Det gjordes också via twitter. "Var sitter du? Jag sitter på tredje raden bakifrån - ja nu ser jag dig!". Ungefär så kunde det twittras.
Någon fick problem med det trådlösa nätverket (WLAN) på konferensplatsen och twittrade en fråga rakt ut i luften (rätt hashtag är en förutsättning för att nå de som för tillfället fokuserar sitt twittrande på detta ämne - #tekpol resp. #realconf var hashtagggarna för konferenserna). Arrangörerna svarade omgående med rätt nätnamn, login och lösenord och kanske annan teknisk info nödvändig för en bra uppkoppling.
Men bäst av allt var att följa twittrarnas, både de på plats och de som följde med via nätet, associationer och referenser till bloggar, tidningsartiklar, tidigare konferenser, presentationsmaterial etc - allt via twitter i form av bilder, länkar, korta minnen etc...
Sammantaget ett improviserat sammelsurium av informationsfragment som likt en flod ringlar sig fram, ibland smal, ibland bredare. Men jag upplevde detta som mycket positivt. Jag hade inga problem att följa med trots blandningen av ämnen, nivåer etc. Det är ju så vi människor är, olika. Och därför tror jag att det känns så naturligt att ta del av ett sådant massivt och ostrukturerat informationsflöde som twitter medger. För att vi kommunicerar så i vanliga fall också.
Förutom att det har varit positivt omtumlande och insiktsfullt lärorikt att vara med och använda twitter på det här sättet har det givetvis sagts mycket kloka saker av både talare och åhörare om själva ämnena. Men det känns just nu när jag skriver av mig lite som en aning sekundärt. Det viktigaste för mig just nu är insikten om att detta fungerar och att det finns en mycket stark kraft i det som jag har svårt att sätta fingret på men som känns som något som kommer att bli mycket betydelsefullt för oss alla under lång tid.
Och som vanligt när man haft någon omtumlande upplevelse vill man att andra ska få uppleva det också. Min uppmaning blir därför: testa twitter nu!
Du kan ju börja här så hjälps vi åt att utforska vidare:
http://twitter.com/PerHjerten
Gonatt!/Per
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
